Ågrenskas logotyp, länk till startsidan. Ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta hälsotillstånd och andra funktionsnedsättningar

Albinism ur en hudläkares perspektiv

 

Artikeln om hudläkarens perspektiv vid albinism baseras på Rahime Incis föreläsning i samband med familjevistelsen om albinism 2024 och är skriven av redaktör Sara Lesslie.

– Personer med albinism behöver vara uppmärksamma på förändringar i huden och skydda sig extra noggrant mot solens skadliga strålning. Det säger Rahime Inci som är specialistläkare på Hudkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Albinism är en ärftlig sällsynt pigmentstörning som påverkar ögonen och ofta också hår och hud. Den finns i två huvudtyper: okulokutan typ (OCA), som påverkar både ögon och hud, och okulär typ (OA), som främst påverkar ögon.

– Personer med albinism saknar helt eller delvis den pigmentering som skyddar huden från solens skadliga strålar, säger Rahime Inci.

Huden

Huden är kroppens största organ och har en viktig funktion som barriär mot yttre påverkan på kroppen. Huden hjälper bland annat kroppen att reglera temperaturen, skyddar mot bakterier och är avgörande för att kunna känna beröring. Huden består av tre olika lager: överhuden (epidermis), läderhuden (dermis) och underhuden. I basalcellslagret i överhuden producerar hudcellerna ständigt ny hud, en process som tar ungefär en månad.

I basalcellslagret finns melanocyter vilka innehåller pigmentet melanin. Dess uppgift är att skydda huden mot solens UV-strålning. Melanocyterna bildar melanin när de utsätts för ultraviolett strålning. Huden blir då mörkare för att skydda kroppen.

– Ju lättare man bränner sig i solen, desto känsligare är huden och man bör då vara mer försiktig. Många med albinism saknar det pigmentskydd som finns i huden, vilket kan öka risken för hudcancer, säger Rahime Inci.

UV-strålning

UV-strålar är en del av det elektromagnetiska spektrumet. Det synliga ljuset ligger i mitten av spektrumet och innehåller regnbågens alla färger. Ultraviolett strålning (UV) är inte synlig för ögat och innehåller mer energi än det synliga ljuset. UV-strålning delas in i tre grupper där UVA har längst våglängd och är mindre energirik än UVB. UVC absorberas av atmosfären och når inte jordens yta.

– Solkräm ska innehålla skydd mot både UVA och UVB. En amerikansk studie visar att en tredjedel av världens hudcancer hade kunnat undvikas vid daglig användning av solskydd, säger Rahime Inci.

Tips!

Strålsäkerhetsmyndighetens app Solboken. Passar från förskoleålder till vuxen ålder och innehåller bra fakta om solning, och är illustrerad. 

En bra solkräm

Godkända solkrämer ska innehålla filter som skyddar både mot UVA- och UVB-strålning. Filtren i solkrämen är antingen fysikaliska eller kemiska. Vanligen innehåller krämerna både fysikaliska och kemiska filter. Solskyddsfaktor (SPF) visar vilket UVB-skydd krämen ger, ju högre SPF, desto mindre strålning släpps igenom. Siffran säger dock ingenting om skyddet mot UVA-strålning.

– Därför är det viktigt att produkten även är märkt med en symbol där det står UVA i en cirkel. En bra grundregel är att använda ett solskydd med minst SPF 30, för barn med albinism gärna 50+, säger Rahime Inci.

Kemiska filter i solkrämen bryts ner efter ungefär ett år. Då ger den ett lägre skydd. Därför är det viktigt att följa utgångsdatum på solkrämstuben.

UV-index

Siffran på solkrämen är inte det enda riktmärket för att räkna ut hur länge man kan vistas i solen. Solens strålning styrs av UV-index som varierar med en rad olika faktorer – årstid, plats och ozonskiktet bland annat.

– I Sverige har vi sommartid ett UV-index mellan 4 och 7. Undvik solen mellan klockan 11 och 15 både i Sverige och utomlands, säger Rahime Inci.

Strålsäkerhetsmyndigheten har en webbtjänst som heter ”Min soltid”. Där kan du få hjälp med att beräkna hur länge du eller ditt barn kan vara i solen en specifik dag

Strålskyddsmyndighetens webbtjänst (extern webbplats, öppnar i ny flik)

UV-kläder

Rahime Inci rekommenderar personer med känslig hud att komplettera solkrämen med keps, solglasögon och kläder. En bomullsskjorta ger ett skydd motsvarande SPF 50 och en blus i viskos ger ett skydd motsvarande SPF 15.

D-vitamin och UV-strålning

För att kroppen ska kunna producera D-vitamin behöver huden exponeras för ultraviolett ljus av typen UVB. Kroppen behöver D-vitamin för att kunna ta upp kalcium ur tarmen. Kalcium är viktigt för ett starkt skelett och har en positiv effekt på vårt immunförsvar. D-vitamin finns också i fet fisk, ägg och kött samt i D-vitaminberikade mejeriprodukter.

– Under sommaren räcker det oftast att vara ute i solen i ungefär 10 minuter per dag för att få i sig tillräckligt med D-vitamin, säger Rahime Inci.

Rekommendationer

Rahime Inci hänvisar till Läkemedelsverkets rekommendationer om solskydd, men poängterar att personer med albinism gärna ska skydda sig ännu mer och ha ännu högre solskyddsfaktor.

– Smörj rikligt, det går åt cirka sex teskedar till hela kroppen. Det går inte att överdosera solskyddsprodukter, säger Rahime Inci.

Personer med albinism är överrepresenterade när det gäller hudcancer globalt sett.

– Detta gäller inte i Sverige eftersom vi inte har lika hög UVA- och UVB-strålning under sommaren, men det är ändå viktigt att tänka på, säger Rahime Inci.

Frågor till Rahime Inci

Är UV-kläder SPF 50?

– Ja för det mesta är det så. Det är bra att använda heltäckande kläder på sommaren och utomlands. Linne och bomull är också bra material.

Kan man bedöma hur mycket pigmentering huden har?

– Nej tyvärr kan man inte det eftersom melaninproduktionen sätter i gång när huden utsätts för strålningen.

Finns det några risker med att smörja in sig så mycket med solkräm?

– Nej, de solkrämer som säljs i Sverige är väldigt noggrant kontrollerade. Fysikaliska krämer lämnar en fet vit hinna som barnet kanske inte vill ha på huden. Då är det bättre att välja en kräm med kemisk skydd i stället och de är alla väl kontrollerade. Däremot rekommenderar jag inte att köpa solkräm utomlands utan ta hellre med från Sverige.

Finns det något att göra när barnet faktiskt har bränt sig?

– Jag brukar alltid ha med mig en hydrokortisonkräm som förhindrar fortsatt skada i huden om barnet har bränt sig. Då blir inte skadan så djup så jag rekommenderar att ni tar med det och smörjer den brända huden.


Sidan uppdaterad: 2024-11-09