Ågrenskas logotyp, länk till startsidan. Ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta hälsotillstånd och andra funktionsnedsättningar

Behandling vid schizofreni

 

Artikeln om behandling vid schizofreni baseras på Håkan Jarbins föreläsning i samband med familjevistelsen om schizofreni 2024 och är skriven av redaktör Sara Lesslie.

– De flesta barn och ungdomar med schizofreni får en otillräcklig effekt av traditionella psykosmedel. De behöver då behandlas med klozapin. Rekommendationerna säger att det ska sättas in relativt snabbt efter att diagnosen ställts då två psykosmedel prövats men inte varit tillräckligt effektiva. Att trappa upp dosen tar uppemot en månad. Det säger Håkan Jarbin som är överläkare vid psykosteamet på Barn- och ungdomspsykiatrin i Halland.

Läkemedel mot schizofreni har funnits sedan 1950-talet. De första medicinerna var en typ av narkosmedel som det, av en slump, upptäcktes ha en lugnande effekt på personer med psykos. I stort sett samtliga av dagens läkemedel är så kallade dopaminblockerare som minskar dopaminets inflytande i hjärnan och lindrar symtomen vid psykos. Den svenske forskaren Arvid Carlsson vann Nobelpriset för sin forskning om dopaminets betydelse, vilket har lagt grunden för moderna läkemedel. 

– Dopaminet används vid all aktivitet i hjärnan, därför är dessa läkemedel tyvärr förknippade med svåra biverkningar, säger Håkan Jarbin.

Medicinsk behandling

De läkemedel som i första hand används vid psykos är antipsykotiska, även kallade neuroleptika. De dämpar psykotiska symtom som rösthallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar, så att dessa blir mindre störande. Läkemedel som man först startar upp behandlingen med är risperidon, quetiapin, aripiprazol eller lurasidon.

– Det är vanligt att man börjar med någon av dessa, men för personer som tidigt insjuknar i schizofreni behövs oftast ytterligare en nivå av medicinsk behandling.

Klozapin är ett så kallat atypiskt antipsykotiskt läkemedel som huvudsakligen används för att behandla schizofreni som inte förbättras vid användning av de vanliga antipsykotiska läkemedlen.

– De flesta barn och ungdomar med tidigt debut av sjukdomen uppnår inte bättring i symtomen förrän man börjar behandla med klozapin, säger Håkan Jarbin.

Biverkningar

Vanliga biverkningar vid behandling med klozapin är

  • ökad aptit, viktuppgång och ökade blodfetter
  • förstoppning
  • ökad salivutsöndring nattetid
  • trötthet
  • snabb puls och yrsel.

Klozapin kan också ge biverkningar som

  • epilepsianfall
  • avsaknad av vita blodkroppar
  • hjärtpåverkan.

På grund av risken för minskning av vita blodkroppar följs patienter som tar klozapin noga för att undvika problem med immunförsvaret. Det finns också risk för ökade blodfetter och utveckling av diabetes som följd.

– Vid väl skötta uppföljningskontroller är risken för svåra infektioner väldigt låg. Risken för allvarlig skada på kroppens infektionsförsvar är bara en halv procent, men detta är orsaken till att man behöver ta blodprov en gång i veckan under de första 18 veckorna, säger Håkan Jarbin.

Efter 18 veckor på klozapin minskar risken för blodskador snabbt och efter några års behandling är risken inte större än för andra psykosmedel.

Trötthet kan vara ett stort bekymmer för många, de flesta som behandlas med klozapin behöver sova uppemot 12 timmar per dygn. Trots biverkningar menar Håkan Jarbin att klozapin är att föredra.

– Det är en ofantligt mycket bättre behandling än andra läkemedel för de som får otillräcklig effekt av standardbehandling. Jag har knappt satt in någon patient på klozapin som inte har mått bättre. Framför allt kan man få en bättre drive och lust i livet.

Nytt läkemedel

KarXT är ett nytt läkemedel mot schizofreni som nyligen (2024) har godkänts av läkemedelsverket i USA. KarXT är inte en dopaminblockerare utan verkar på de kolinerga bansystemen.

– Genom att finna psykosläkemedel som inte rör dopaminbanorna hoppas man på god effekt, men med färre biverkningar.

Det nya läkemedlet tycks ha god effekt mot positiva symtom (bland annat hallucinationer och vanföreställningar) på kort sikt. Även för personer med negativa symtom tycks effekten vara överraskande god.

– Problemet med studien är att den har gjorts på vuxna och under en mycket kort period, men det ser väldigt intressant ut inför framtiden, säger Håkan Jarbin.

Eftersom KarXT inte påverkar dopaminet förekommer inte heller biverkningar i form av övervikt och ökade blodfetter. De vanligaste biverkningarna kommer från magen.

– KarXT tycks ha bäst effekt på negativa och kognitiva symtom, områden där andra läkemedel har ganska dålig effekt. Alla studier är dock gjorda av läkemedelsföretaget som tillverkar KarXT. Man behöver därför se på resultaten med en viss försiktighet.

Håkan Jarbin berättar att en mängd nya behandlingsmöjligheter är på gång inom forskningen.

– Jag tror inte att någon av dessa nya behandlingar kan ersätta klozapin i effekt, men sett till lägre grad av negativa symtom, mindre kognitiv påverkan och färre biverkningar finns det mycket intressant i horisonten, säger Håkan Jarbin.


Sidan uppdaterad: 2025-02-13