Frågor till Håkan Jarbin
Frågorna till Håkan Jarbin ställdes i samband med familjevistelsen för schizofreni hos barn och ungdomar 2024 och nedtecknades av redaktör Sara Lesslie.
Är tvångstankar en del av symtomen?
– Nej, det är en annan sak, men det förekommer också tillsammans med psykossjukdom. De flesta med psykos har inte tvångstankar och de flesta med tvångstankar har inte psykos. Behandla tvångstankar som att det är tvångstankar. KBT (kognitiv beteendeterapi) är den vanligaste behandlingen mot tvång, och det finns även läkemedel.
Vad ska vi göra för att vårt barn ska må bättre?
– Det är den stora frågan förstås. Schizofreni är en sjukdom som gör att det är svårt för hjärnan att sortera all information, vilket krävs för att man ska kunna fungera normalt i samhället. En viktig hörnsten är läkemedel, dessa är tyvärr inte jättebra. Man blir inte frisk av medicinerna, men man får en lägre grad av symtom. Det är svårare att medicinera mot kognitiva symtom och negativa symtom.
En annan viktig del är att anpassa livet. Inkommande stimuli och stress behöver minskas. Ungdomarna behöver lära sig i långsammare takt. Överbelasta inte med känslointryck och stökig miljö eller med för mycket uppgifter i skolan. Långsamt behöver man klara av att bemästra mer och mer i sin vardag. Om man drabbas av återfall finns en stor risk för försämring, därför är det så viktigt att sköta sin medicinering.
Är det någon skillnad mellan tabletter och depåspruta? Hur länge ska man medicinera?
– En del läkemedel finns i sprutform. Klozapin finns bara i tablettform. Sprutform ger en jämnare nivå av medicineringen. Många vuxna, som själva behöver ansvara för sin medicinering, står på depåspruta eftersom de har svårt att fullt ut ha insikt i att läkemedlet behövs. Behandlingen är ofta livslång, därför gäller det att hitta en nivå då biverkningarna inte blir för tunga att hantera.
Varför justerar man dosen av medicinen?
– Först vill vi få ut så mycket effekt som möjligt av preparatet. Individer bryter ner läkemedlet olika fort och därför behöver man stegvis trappa upp för att nå lagom dos, som kan variera betydligt mellan olika patienter. Vissa biverkningar är övergående medan andra biverkningar inte går över och när sådana tydligt dyker upp bör man inte fortsätta att öka dosen utan kanske backa ett steg. Ibland kan man prova minska dosen om effekten är god men biverkningar besvärar.
Kan KarXT ha lika god effekt som klozapin?
– Nej, det kommer det inte ha. Det här läkemedlet kan vara aktuellt för personer som inte behöver gå på klozapin och istället för andra antipsykotiska läkemedel.
Sidan uppdaterad: 2025-02-13