Nya behandlingar vid akondroplasi

I stort sett allt skelett förutom skallbenet anläggs som brosk. När barnet växer mineraliseras och omvandlas brosket succesivt till ben. Skelettet består bland annat av rörben. Rörbenen är de långa och smala skelettdelarna som finns bland annat i armar och ben och som utgörs av två ändar och ett skaft. I änden av benet finns ledbrosket och epifysen som är en benkärna. Närmast under epifysen ligger tillväxtzonen, även kallad fysen. Benet växer genom att det under barnets tillväxtår hela tiden bildas nytt brosk i tillväxtzonerna.

I tillväxtzonen finns kondrocyter, broskceller, som delar sig och formerar långa ”myntrullar” av celler som bildar en matrix. Cellerna ökar också i storlek, de hypertrofierar. Under hypertrofieringen mineraliseras brosket och omvandlas sedan till ben.

– Brosket sväller och knuffar epifysen utåt vilket gör att benet växer på längden, säger Ola Nilsson. 

Bentillväxten fortsätter fram till slutet av puberteten, då pubertetshormonerna gör att tillväxtzonerna mognar och slutar bilda nytt brosk.

Faktorer som reglerar tillväxt

Det finns många faktorer som är viktiga för nybildningen av ben. Hormoner är en av dem. Sköldkörtelhormon, tillväxthormon, östrogen och androgen är alla viktiga hormoner för tillväxten. Även olika proteiner som stimulerar tillväxt påverkar benbildningsprocessen. Proteinet FGFR3 är en tillväxtfaktorreceptor som fungerar som en broms på tillväxten.

– FGRF3 är en broms på tillväxten även för personer som inte har akondroplasi. För era barn kan man likna det med att den här bromsen är extra hårt åtdragen, säger Ola Nilsson.

Nya behandlingar

Vid akondroplasi har proteinet FGFR3 extra god funktion. Vid andra genvarianter i genen FGFR3 kan effekten bli den motsatta. Det blir en förlust av bromsfunktionen som i stället orsakar långvuxenhet. Natriuretisk peptid typ C (CNP) är ett protein som verkar på liknande sätt som FGFR3 fast med motsatt effekt. Vid olika nya behandlingar vill man stimulera tillväxt genom att antingen hämma FGFR3-signalering eller stimulera CNP-signalering.

– CNP ligger bakom många av de behandlingar som kommer. Flera har visat goda resultat. Längst har läkemedlet vosoritid kommit som kan ge en ökad tillväxt på cirka 1,5 centimeter per år, säger Ola Nilsson.

Läkemedlet Voxzogo (vosoritid) är idag godkänt för behandling i  Europa och USA, men inte subventionerat i de nordiska länderna.

Aktuella behandlingar

CNP-agonister

• Voxzogo (vosorotid)
• Transcon CNP (navepegritid).

FGFR3-hämmare

• FGFR1-3 hämmare (infigratinib)
• Löslig FGFR3 receptor (recifercept)
• FGFR3 antikropp.

Vidare läsning

Lästips för den som är intresserad av att hålla sig uppdaterad om aktuella studier:

• Clinical trials (extern webbplats, öppnar i ny flik)
• EU Clinical Trials Register (extern webbplats, öppnar i ny flik)
• Researchweb (extern webbplats, öppnar i ny flik)
• Centrum för sällsynta diagnoser – CSD (extern webbplats, öppnar i ny flik)
• Patientföreningar (svenska, nordiska och internationella).