Psykosociala och terapeutiska behandlingsinsatser

Ett barns psykossymtom påverkar alla medlemmar i familjen. Familjens förmåga att fungera och hantera barnets sjukdom påverkar i sin tur symtomen hos barnet med schizofreni.

– Alla i en familj påverkar varandra, därför är alla viktiga för att återhämtningen ska gå bra. Insatser behöver därför även riktas mot andra medlemmar i familjen, inte bara barnet med schizofrenidiagnos, säger Beata Bäckström.

Föräldrar till barn med extra behov behöver kunskap, tillgång till stöd och sjukvård när det behövs. De behöver också tid för återhämtning, varandra, syskonen och vänner.

– Målet för psykosociala behandlingsinsatser är att hela familjen ska få en större livskvalitet med en meningsfull vardag, fritid och goda relationer. För att uppnå det behöver alla i familjen vara delaktiga i behandlingen.

Vad som händer i hjärnan

Schizofrenitillstånd utvecklas genom en kombination av genetisk sårbarhet och miljöfaktorer som påverkar hjärnans funktion över tid. Hjärnan ska kunna tolka och förutsäga verkligheten. Sinnen, minnen, tankar och känslor kommuniceras och bearbetas i hjärnan för att hjälpa oss navigera i omgivningen. Två viktiga färdigheter som ofta är nedsatta vid schizofrenitillstånd är verklighetsmonitorering, som handlar om att skilja mellan fantasi och verklighet, och självmonitorering, som handlar om att avgöra om upplevelser kommer inifrån en själv eller kommer från yttervärlden.

– Ofta klarar hjärnan av att skilja mellan dröm och verklighet. När det blir fel kan det upplevas som att drömmen är verklig. Det är viktigt att poängtera att alla individer är olika och symtombilden också varierar mycket mellan person till person, säger Beata Bäckström.

Negativa symtom, avvikande tal, rörelser och motorik, vanföreställningar och hallucinationer, är symtom som finns på en skala av mänskligt beteende. Vi kallar det för psykotiska symtom först när personen tror att hallucinationerna är verkliga, har svårt att få ihop ord och tankar och drar felaktiga slutsatser som inte delas med andra och då benämns som vanföreställningar. 

Familjebehandling

En viktig del i behandlingen av schizofrenitillstånd är familjeintervention. Familjen bör inkluderas eftersom alla är viktiga och bidrar på olika sätt. En familjeintervention bör pågå i 3–12 månader då man träffas vid minst 10 tillfällen.

Interventionen är tänkt att ge ökad kunskap om tillståndet så att man ska kunna se tidiga tecken på försämring hos individen. Den ska leda fram till en handlingsplan för att kunna förebygga återinsjuknande.

– Kunskapen om att det finns mycket att göra i vardagen är viktig för att tonåringen på sikt ska kunna minska stressfaktorerna.

I familjebehandlingen ingår även en del som fokuserar på problemlösning. Man identifierar olika problem i familjen och listar alla tänkbara lösningar.

– Även kommunikationsförmåga är en viktig del. Hur medlemmarna i familjen lyssnar på varandra och uttrycker sig, säger Beata Bäckström.

Individualterapi

En annan viktig del av behandlingen är att ungdomen erbjuds kognitiv beteendeterapi (KBT) mot till exempel vanföreställningar och hallucinationer som röstupplevelser.

– Under behandlingen kartlägger man tillsammans när rösterna hörs eller vanföreställningarna startar och ungdomen tillåts på detta sätt normalisera och öka förståelsen för sina egna beteenden. Ett andra steg är att hitta alternativa förhållningssätt till symtomen, säger Beata Bäckström.

Stress-sårbarhetsmodellen

Stress-sårbarhetsmodellen är en psykologisk teori som förklarar hur samspelet mellan genetisk sårbarhet och miljöfaktorer kan leda till psykisk ohälsa. Enligt modellen har vissa individer en medfödd sårbarhet för att utveckla psykiska problem, vilket kan bero på genetiska faktorer eller tidigare erfarenheter. Denna sårbarhet kan aktiveras eller förstärkas av stressfaktorer i livet, såsom påfrestningar och för höga krav i skolan, klimatet i familjen eller andra utmanande händelser. När stressen överstiger individens förmåga att hantera den, ökar risken för psykiska besvär. Modellen betonar också att skyddsfaktorer, som socialt stöd, copingstrategier och en stabil livsmiljö, kan minska risken för att sårbarheten leder till ohälsa.

– Under en behandling har vi samtal med ungdomen, men också hela familjen, om hur vi ska kunna minska stressfaktorerna i kombination med att minska sårbarheten genom medicinering och copingstrategier, säger Beata Bäckström.

Familjeklimat – expressed emotion

Expressed emotion är ett psykologiskt begrepp som används för att beskriva den känslomässiga atmosfär som omger en individ, vanligtvis inom en familj. Det handlar om hur känslomässigt laddad kommunikationen inom familjen är gentemot en person med psykisk ohälsa. I huvudsak handlar det om hur man uttrycker kritik, irritation och överdriven oro såsom kontroll eller intrång i personens liv.

– Ett mål inom psykosocial familjebehandling är att försöka ta reda på ”känslotrycket” inom familjen och sedan prata om hur man kan reducera trycket, säger Beata Bäckström. 

Högt ”känslotryck” eller hög grad av expressed emotion i en familj är kopplat till en ökad risk för återfall eller försämring av flera olika psykiska tillstånd, även schizofrenitillstånd.

Nedsatt kognition

Många med schizofrenidiagnos har också en nedsatt kognitiv förmåga, vilket i sig kan innebära en ökad stress. Det kan till exempel handla om inlärningssvårigheter eller språksvårigheter, eller att inte kunna lösa problem eller hantera situationer.

– Det är därför viktigt att barn som behandlas för schizofrenitillstånd också får genomgå en kognitiv utredning för att bättre kunna förstå barnets styrkor och sätta in stöd där det behövs. Genom att ta tillvara på barnens styrkor och minska stressfaktorerna kan barnen få ett bra liv där de lär sig nya saker, avslutar Beata Bäckström.