Schizofreni hos barn och ungdomar

Begreppen psykos och schizofreni har använts sedan mitten på 1800-talet, men är tillstånd som funnits under hela mänsklighetens historia. De beskriver ett avvikande sinnestillstånd som medför svårigheter att värdera vad som är verkligt. En person med schizofreni har oftast en ihållande funktionsnedsättning och återkommande psykoser.

– De är allvarliga psykiatriska tillstånd som alltid har funnits och som är kärnan inom psykiatrin, säger Håkan Jarbin.

Schizofreni är inte ett tillstånd som går att beskriva på gruppnivå, utan ska ses som ett samlingsbegrepp. Det finns dock en hel del gemensamma nämnare. En person med psykos kan höra röster som upplevs verkliga, en annan kanske inte hör röster men har en uppenbart störd verklighetsuppfattning. Båda tillstånden kan vara psykotiska. Håkan Jarbin jämför med andra psykiatriska tillstånd:

– Många ungdomar med andra diagnoser kan höra röster som i stunden upplevs verkliga, men ungdomen förstår att det inte är på riktigt. Då uppfattar inte heller omgivningen dem som psykotiska. Omgivningen uppfattar att ungdomar med schizofreni har tappat realitetsanpassningen, säger Håkan Jarbin.

Diagnos och symtom

Symtomen vid schizofreni delas in i positiva och negativa. Med positiva symtom menas tecken som har tillkommit, till exempel hallucinationer och paranoida vanföreställningar. Med negativa symtom menas nedsättning av förmågor. Håkan Jarbin berättar att för att få diagnosen schizofreni behöver personen uppvisa två eller fler av följande fem symtom under minst en månads tid:

• Vanföreställningar innebär falska eller orimliga uppfattningar som en person håller fast vid, trots bevis som motsäger dem. Det kan till exempel handla om förföljelsemani eller att man tror sig få personliga meddelanden utifrån vardagliga händelser.

• Hallucinationer innebär sinnesupplevelser som upplevs som verkliga, men som uppstår utan yttre stimuli. De kan påverka olika sinnen, man kan höra röster, se saker, känna beröring eller doft och smak. Hallucinationer kan upplevas som att drömma på dagtid.

• Tankeförloppsstörningar innebär en avvikelse i sättet att tänka, vilket kan påverka tankens flöde, logik eller sammanhang. Det kan yttra sig som att personen hoppar mellan ämnen, har ett osammanhängande tal, får plötsliga avbrott i tankarna eller har snabba och överdrivna tankeflöden.

• Katatona symtom kan till exempel innebära extrem aktivitet eller oföretagsamhet och beteende som stelhet, orörlighet, onaturliga kroppsställningar, mutism eller upprepade rörelser. Det kan också innebära plötsliga och oförklarliga känsloutbrott av skratt eller opassande kontakt.
• Negativa symtom innebär förlust eller nedsättning av normala funktioner och känslomässiga uttryck. De kan inkludera avtrubbade känslor, minskad motivation, social tillbakadragenhet och oförmåga att känna glädje.

Tidsaspekten, att personen bara behöver ha haft symtomen i en månads tid, innebär att det ska vara möjligt att snabbare få behandling.

– I realiteten har symtomen i de flesta fall visat sig under mycket längre tid och det är först när de blir rejält funktionsnedsättande i vardagen som familjerna får hjälp, säger Håkan Jarbin.

Psykossymtom kan ingå som en del i andra psykiatriska tillstånd, till exempel PTSD (post traumatiskt stressyndrom), borderline (eller instabilt personlighetssyndrom), autism, depression och anorexia nervosa. Utmärkande för schizofreni är att personen också har tappat verklighetsuppfattningen. Vid schizofreni kan det också finns andra symtom som

• depression
• mani (överaktivitet)
• nedsatt kognition (förmåga att planera, lösa problem, nedsatt uppmärksamhet, minnessvårigheter och så vidare).

– Det är en heterogen sjukdom och diagnosen blir en grov beskrivning. Det viktiga är att de basala funktionerna för att kunna hantera livet blir påverkade. För varje individ kan man beskriva en egen profil med en egen mix av svårigheter, säger Håkan Jarbin.

Insjuknande

Förekomsten varierar något och särskilt om man använder smala eller vidare diagnostiska kriterier men 0,4 till 0,7 procent av befolkningen har schizofreni. 12 procent av dessa har insjuknat före 18 års ålder.

Genomsnittsåldern för insjuknande i schizofreni är 20,5 år för män och 24 år för kvinnor. Schizofreni är en hjärnsjukdom där sårbarheten grundläggs tidigt, redan under fosterstadiet. Sjukdomen aktiveras under puberteten då ”nya” områden i hjärnan tas i bruk.

– Ofta har gång- och språkutvecklingen samt den sociala utvecklingen varit något försenad hos barnet. Särskilt just språkutvecklingen och den sociala utvecklingen kan vara påverkad vid schizofreni med tidig debut. Vid psykosdebut i tonåren har ofta både skolarbete samt kompiskontakter försämrats, säger Håkan Jarbin.

Tidiga tecken på psykos är misstänksamhet, ovanliga sinnesintryck, udda tankar, omständligt tal, underligt beteende, försämrad hygien och en försämrad kontakt med andra människor.

Vid tidiga kontakter med vården kan psykotiska tillstånd ibland misstas för adhd-symtom. Det är därför inte ovanligt att många ungdomar behandlas med adhd-medicin i samband med försämringen i tonåren. En stor risk enligt Håkan Jarbin.

– Adhd-medicin har ofta motsatt effekt på psykotiska symtom och förstärker dessa.

Orsak

Schizofreni är ärftligt, men exakt på vilket sätt är okänt. Studier visar att förklaringen är till cirka 80 procent genetisk, men det är inte så enkelt som att barn ärver sjukdomen från sina föräldrar. Istället har det ofta skett genetiska förändringar (mutationer) just för den som drabbats eller några generationer tillbaka i släkten. Syskon till personer med schizofreni har större risk att få barn med sjukdomen om det finns stöd för att sjukdomsbesvär, kanske av lindrigare grad, finns i släkten.

– Det är därför viktigt att kartlägga hur det har sett ut i tidigare generationer. Förutom genetiska faktorer bidrar även utlösande miljöfaktorer. I tättbefolkade områden där hjärnan utsätts för mer stress är det vanligare med insjuknande, säger Håkan Jarbin.

Missbruk av cannabis ökar risken för insjuknande. Det är en starkt bidragande orsak till insjuknandet bland unga vuxna. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet och traumatiska upplevelser som att fly från krig.