Alagilles syndrom – från nyfödd till vuxen
Artikeln om Alagilles syndrom baseras på Henrik Arnells föreläsning i samband med familjevistelsen om Alagilles syndrom 2024 och är skriven av redaktör Sara Lesslie.
– Det är så viktigt att utreda långvarig gulsot hos nyfödda barn eftersom det kan tyda på leversjukdomar som kan leda till allvarliga komplikationer och blödningar. Det säger Henrik Arnell som är sektionschef för Barngastro- och leververksamheten vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge.
Många nyfödda barn har gul hud och gula ögonvitor. Det beror på en process då kroppen minskar andelen röda blodkroppar. I stället bildas ett gult färgämne som heter bilirubin som levern bryter ner. Hos ett fåtal beror gulsoten på leversjukdom. För att utesluta den sortens gulsot, eller spädbarnskolestas, behöver ett blodprov tas. Om provet visar på förhöjda värden av konjugerat bilirubin indikerar det allvarlig lever-gallgångssjukdom som till exempel Alagilles syndrom eller gallvägsatresi.
– Jag uppmanar alla mina kollegor att inte tänka för länge, utan bara ta provet. På så vis kan vi undvika allvarliga komplikationer hos de här barnen, säger Henrik Arnell.
Symtom och diagnos
Alagilles syndrom förekommer hos 2–4 per 100 000 nyfödda vilket innebär att det föds 2–4 barn varje år i Sverige med tillståndet. Barn med Alagilles har ofta kronisk leversjukdom med gulsot och klåda. Även hjärtpåverkan samt påverkan på njurfunktionen och tillväxten förekommer. Symtomen varierar stort mellan olika personer med tillståndet. Många får därför diagnosen först i vuxen ålder.
– Nästan alla blir leversjuka, men de flesta har också andra symtom. Det finns troligtvis ett mörkertal i förekomsten eftersom inte alla får så uppenbara symtom, säger Henrik Arnell.
Gulsoten uppstår till följd av kolestas (gallstas). Kolestas innebär att galla inte kan transporteras från levern till tarmen. Anledningen till kolestasen vid Alagilles syndrom är att gallgångarna i levern är underutvecklade och trånga, vilket får till följd att all galla inte kan passera. Bristen på galla i tarmen leder till otillräckligt upptag av bland annat fettlösliga vitaminer (A, D, E och K-vitamin). K-vitamin är viktigt för blodets levring och obehandlad kolestas kan därför leda till allvarliga blödningar.
Det är ofta svårt att ställa diagnosen eftersom det kan vara svårt att lägga märke till symtomen hos barn med Alagilles syndrom. Ibland finns tydliga tecken på leverpåverkan såsom gul hud och gula ögonvitor samt ljus avföring. Andra tidiga tecken är blåsljud på hjärta eller njurartärer och tidiga uppfödningssvårigheter. Särskilda förändringar i ögat kan också vara tecken på Alagilles syndrom. En del har även skelettförändringar på framför allt ryggkotorna, fjärilskotor, som kan ses på röntgenbilder.
– Många av de första symtomen är diffusa. Därför behöver vi lägga det här pusslet och titta på många olika organ för att kunna ställa diagnosen, säger Henrik Arnell.
Behandling
Det finns ingen behandling som botar Alagilles syndrom, utan den inriktas på att lindra symtomen. Alla barn med tillståndet bör tidigt genomgå undersökningar av hjärtat, njurarna, ögonen, skelettet och röntgenundersöka det hjärnan, bland annat för att hitta viktiga blodkärlsförändringar. Många barn behöver näringsbehandling för att kompensera för det sämre näringsupptaget och för att växa och må bra. Leverns funktion följs noga och operationer och läkemedelsbehandling kan behövas för att motverka sjukdomens påverkan på leverns funktion.
– Tidigare opererades ibland gallvägarna bort hos barn med Alagilles. Det gör vi inte längre, i stället behöver vi ta hand om gallvägarna och sköta om dem som de sköraste krukväxter, säger Henrik Arnell.
Kolestas leder med tiden till ökad bildning av bindväv i levern. Det kan i sin tur leda till förhöjt tryck i portvenen, som är den ven som för blod från matsmältningssystemet till levern. Ett förhöjt tryck kan medföra komplikationer som förstorad mjälte och åderbråck på blodkärlen i till exempel matstrupen och ökad bukvätska, så kallad ascites.
The Global Alagille Alliance, GALA, är ett internationellt register med data från barn med Alagilles syndrom över hela världen. För närvarande ingår över 1 500 barn från 29 länder och 67 olika centrum för leversjukdomar. Studier från data ur GALA-registret har gjort det möjligt för oss att förutse komplikationer genom att titta på bilirubinnivåer i tidig ålder. Potentiellt kan sådana bilirubindata indikera vilka av barnen som kommer att behöva levertransplanteras.
– Mer än hälften av barnen med Alagille kommer att behöva en levertransplantation före 18 års ålder, men vi hoppas att dessa siffror kan minskas med förbättrade behandlingar. Tack vare resultat från GALA-registret vet vi hur vanligt det är med komplikationer som stor mjälte, lågt antal blodplättar, ascites (vätska i buken) och åderbråck på matstrupen i barndomen, säger Henrik Arnell.
Klåda
Klåda är vanligt hos personer med kolestas. Det beror på det försämrade gallflödet.
– Jag vet ingen annan patientgrupp som har så mycket klåda som personer med Alagilles syndrom. Det är ett mycket stort problem i vardagen, säger Henrik Arnell.
En verkningsmekanism som prövas i möjliga behandlingar för att minska klådan hos personer med kolestas är att bryta återcirkulationen av gallan. Mer än 95 procent av gallsyrorna återcirkulerar i kroppen, vilket är bra när levern och gallvägarna är friska. Men hos sjuka personer, till exempel vid Alagille fokuserar många nya läkemedel mot klåda på att hämma återupptaget av gallsyror.
– Om levern har svårt att få ut galla är det en god idé att minska mängden gallsyra i kroppen för att förhoppningsvis minska klådan. Det är spännande och viktig forskning, säger Henrik Arnell.
Det finns två nya läkemedel mot klåda vid kolestas, med de aktiva substanserna odevixibat och maralixibat, som ännu inte ingår i det svenska högkostnadsskyddet. En studie som använder historiska data från GALA-registret visar att maralixibat ger ett bättre långtidsresultat jämfört med placebo. Studiens resultat visar att läkemedlet, förutom effekt på klådan, även verkar bromsa leverskada genom minskad bindvävsbildning. Det kan i sin tur komma att minska behovet av levertransplantationer.
– Detta är spännande resultat och vi har stora förhoppningar om bättre behandlingsmöjligheter i framtiden, säger Henrik Arnell.
Vuxenlivet
Det är inte ovanligt att Alagilles syndrom diagnostiseras först i vuxenlivet. Då är det viktigt med uppföljning av levern, hjärtat, njurarna och skelettet.
– För alla vuxna med Alagilles är det också viktigt att noga screena för uppkomst av cancer i levern och att titta på kärlen i det centrala nervsystemet. Vid graviditet behövs särskilda kontroller av blodtryck och kärl, säger Henrik Arnell.
Tips
Alagille Syndrome Alliance – ett internationellt nätverk av familjer och professionella som forskar om Alagilles syndrom
Frågor till Henrik Arnell
Är benen i kroppen påverkade, mitt barn har ofta smärta i benen?
– En del personer får en påverkan på skelettet eftersom det bristande upptaget av bland annat kalcium, magnesium och fosfat kan leda till benskörhet. Men det är sannolikt mer komplicerat än så. Mycket talar för att benvävnaden i sig inte riktigt är normalt uppbyggd hos personer med Alagille. Vi vet för lite om detta ännu, en hel del forskning återstår för att förstå det bättre.
Bör mitt barn göra en årlig magnetkameraundersökning av hjärnan?
– Utan nytillkomna symtom är det inte nödvändigt att göra röntgen så ofta. Inför till exempel eventuell transplantation är det däremot viktigt att kartlägga hela kroppen, inklusive hjärnan.
Sidan uppdaterad: 2025-02-13