Neurologiska konsekvenser och prognos efter stroke i barndomen

Hjärnskador hos barn delas in i medfödda och förvärvade. Stroke är en förvärvad hjärnskada. Rehabilitering är viktigt efter en stroke. Prognosen påverkas också av i vilken ålder man drabbades av stroke, den egna läkningsförmågan och om det inträffar komplikationer som andra sjukdomar eller skador.

– Efter en stroke är det vanligt med motorisk funktionspåverkan, inlärningssvårigheter och koncentrationssvårigheter. Många upplever att de har svårt att hänga med socialt, får ett förändrat beteende och hjärntrötthet, säger Eli Gunnarson.

Olika delar av hjärnan styr olika funktioner

Hjärnan och nervsystemet är dirigenten för nästan allt i kroppen. Därifrån styrs basala funktioner som andning, aptit, sömn, förmåga att svälja och kissa och så vidare, men också syn, hörsel och förmågan att röra sig, motoriken. Våra intellektuella (kognitiva) funktioner, som problemlösning, minne, uppmärksamhet, inlärning samt beteende och social förmåga utgår också från hjärnan.

Vilka funktioner som påverkas vid en stroke beror i stor grad på var i hjärnan den inträffar. Efter en skada syftar behandlingen till att rehabilitera (återställa) funktionerna. Genom träning försöker man få barnets förmågor att komma tillbaka så bra och så snart som möjligt.

– Målet med behandling och rehabilitering är också till att främja den fortsatta neurologiska och kognitiva utvecklingen. Ibland behöver vi också hitta kompensatoriska strategier och hjälpmedel för vissa funktioner, säger Eli Gunnarson.

Idag finns mycket kunskap om vilka delar av hjärnan som styr vilka funktioner.

Beroende på vilken del av hjärnan som drabbas av en stroke kan olika symtom uppstå.

Stroke i …

… pannloben (frontalloben), det vill säga främre delen av hjärnan, kan ge påverkan på motorik, beslutsfattande, social förmåga, arbetsminne och motivation och ibland personlighetsdrag.

… tinningloberna (temporalloberna), kan ge språkliga svårigheter och påverka långtidsminnet. Nedsatt affektreglering och oro, ångest och förändringar i beteende förekommer också.

… hjässloberna (parietalloberna), kan ge nedsatt uppfattning av känselintryck och svårigheter med rums- och kroppsuppfattning.

… nackloben (occipitalloben), kan ge svårigheter med syntolkning och synfältsbortfall.

… lillhjärnan (cerebellum), kan ge konsekvenser som koordinations- och balansproblem, finmotoriska problem, språk, tal och kognitiva svårigheter.

… hjärnstammen, kan påverka icke-viljestyrda funktioner som andning, sväljning och ögonmotorik.

… basala ganglierna, som ligger centralt i hjärnan, kan påverka motoriken samt kognitiva och emotionella funktioner.

– De olika hjärnhalvorna har också delvis olika funktioner. Vilken sida som är påverkad kan därför spela roll för vilka symtom och vilken neurologisk påverkan barnet får. En skada i höger sida av hjärnan påverkar till exempel kroppens vänsterhalva motoriskt, säger Eli Gunnarson.

Barns hjärna är under utveckling

En stroke (både blödningsstroke och hjärninfarkt) i barndomen kan ge det vi kallar en förvärvad hjärnskada. Bland barn och ungdomar som får stroke är det vanligt med påverkan på motorik, tal, språk och kommunikation. Dessa svårigheter kan finnas kvar under lång tid. Ungefär hälften av barnen får en kognitiv påverkan inom något område som i sin tur kan påverka inlärningsfunktioner. Ofta påverkas de exekutiva funktionerna, som uppmärksamhet, impulskontroll och processhastighet.

– Problemlösning går då ofta långsammare, vilket kan märkas till exempel i skolan. Det är också vanligt med beteendeförändringar och humörsvängningar. Många känner av hjärntrötthet, vilket ofta yttrar sig som en nedsatt mental uthållighet. Man kan ofta uppleva att barnen inte i lika hög grad klarar av utmaningar och motgångar vid hjärntrötthet, säger Eli Gunnarson.

Barn som har haft stroke behöver rehabilitering med målet att återfå funktion samt underlätta och främja en fortsatt utveckling. Ett barns hjärna är under utveckling, vilket innebär att den är plastisk, rehabiliteringsbar, och kan anpassa sig och utveckla nya färdigheter för att kompensera för funktionspåverkan.

– Vid rehabilitering och träning av färdigheter försöker man att utnyttja denna plasticitet, så att barnet ska kunna uppnå så goda funktioner och färdigheter som möjligt. All behandling utgår ifrån att skapa förutsättningar för förbättring och vidare utveckling på sikt. Många barn och ungdomar behöver stöd, anpassningar och habiliteringsinsatser längs vägen, säger Eli Gunnarson.