Stroke i barndomen

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan och gör att man plötsligt förlorar funktioner som tal, rörelse, känsel och syn.

Det finns beskrivningar av stroke så långt tillbaka i tiden som antikens Grekland. På 1600-talet identifierade den schweiziska patologen Johann Jacob Wepfer två olika orsaker till stroke, blodpropp (ischemisk stroke/hjärninfarkt) och blödning (hemorragisk stroke/hjärnblödning). På 1800-talet kunde man koppla specifika områden i hjärnan till språk och motorik, vilket förklarade varför olika typer av stroke ledde till olika symtom. På 1970-talet började man använda datortomografi (DT) för att röntga hjärnan, vilket än idag är ett viktigt redskap för att kunna ställa diagnos. Med början på 1980-talet utvecklades magnetkameran (MR) som innebär än mer detaljerade röntgenbilder.

– Trots att stroke är vanligt bland vuxna och äldre har vi fortfarande ganska lite kunskap om när barn får stroke, säger Anna Ekesbo Freisinger.

Varje år insjuknar 28 000–30 000 vuxna i stroke i Sverige. Bland barn är det betydligt mer sällsynt. 50–100 barn insjuknar i stroke årligen, vilket innebär en incidens på 1,3–13 per 100 000 födda. Neonatal stroke innebär att barnet får en stroke någon gång från mitten av graviditeten fram till 28 dagars ålder. 60–70 per 100 000 födda barn insjuknar varje år. Orsaken till stroke skiljer sig mycket åt mellan åldersgrupperna.

Stroke hos nyfödda

Det är vanligare att nyfödda drabbas av stroke än äldre barn. Hos barn som får stroke under graviditeten eller strax efter födelsen är det vanligt att det har blivit blodproppar i moderkakan som förflyttats till barnet. Även förlossningsskador, medfödda hjärtfel, koagulationsrubbningar (tillstånd som påverkar blodets förmåga att levra sig), infektioner och andra tillstånd hos modern kan påverka blodflödet till fostret och orsaka hjärnblödning.

– Hos nyfödda kan symtomen på stroke vara svåra att upptäcka, men de visar sig oftast som en svaghet i ena sidan av kroppen, krampanfall, sömnapné eller ätsvårigheter, säger Anna Ekesbo Freisinger.

Stroke hos vuxna

Hos vuxna är det vanligast med ischemisk stroke, blodpropp, och orsakerna är ofta hjärt-kärlsjukdom, åderförkalkning, högt blodtryck, rökning eller diabetes.

– Symtomen är desamma hos barn, men stroke hos barn och vuxna har helt olika orsaker. För vuxna finns också förebyggande åtgärder att vidta för att minska risken för stroke, det gör det i regel inte hos barn, säger Anna Ekesbo Freisinger.

I vuxensjukvården finns en hög medvetenhet om stroke eftersom det är så pass vanligt och därför finns också en snabbare handläggning. Med hjälp av effektiva propplösande mediciner har överlevnaden hos vuxna ökat och det blir färre restsymtom för de som drabbas.

Stroke i barndomen

Stroke i barndomen räknas från åldern 29 dagar till 18 år. Det är något vanligare att få stroke före fyra års ålder och i tonåren. Stroke är något vanligare hos pojkar än flickor. Det är nästan lika vanligt att stroke orsakas av blodpropp, ischemisk stroke (cirka 55 procent) som av blödning, hemorragisk stroke (cirka 45 procent).

80–90 procent av barnen har riskfaktorer för stroke, varav 40–50 procent har mer än en riskfaktor. 10–20 procent av fallen av stroke i barndomen har okänd orsak. Om ett tidigare friskt barn får en stroke är det först vid utredning av orsaken till stroken som det möjligt att identifiera riskfaktorerna.

Symtom

Hos barn kan de första tecknen på en stroke vara väldigt olika. De kan yttra sig som förlamning, tal- och språksvårigheter, synfältsbortfall eller kranialnervspares (förlamning i ena ansiktshalvan). Det kan också vara mer ospecifika symtom som yrsel och problem med balansen, akut och svår huvudvärk, epilepsi eller trötthet, kräkningar, myrkrypningar med mera.

– Det är svårare att identifiera symtomen hos barn, därför blir det ofta en fördröjning innan diagnosen kan ställas. När vi tittar på data från Barnstrokeregistret ser vi att endast 30 procent av barnen kom in akut med ambulans, resten kom på egen hand, säger Anna Ekesbo Freisinger.

Viktigt med snabb diagnos

Uppföljningar visar att det kan ta lång tid från första symtom till diagnos. I genomsnitt tar det 10 timmar från debutsymtom till ankomst till sjukhus. För nästan hälften dröjer det ett dygn eller längre. På sjukhuset är det viktigt med en akut röntgen för att kunna ställa diagnosen stroke. Med datortomografi (DT) syns blödningarna bra och tidigt, med magnetkamera (MR) ser man ischemisk stroke bättre i det tidiga skedet. Tiden från mottagande på sjukhus till första röntgenundersökningen minskade under åren 2016–2021. Detta är ett resultat av ökad medvetenhet om att barn också kan få stroke och att det har tagits fram riktlinjer för handläggning av stroke hos barn.

– En del behandlingar som är möjliga vid stroke kräver snabb diagnos och insättning inom bara ett par timmar. Därför försöker vi öka medvetenheten om stroke hos barn och om vikten av att ta en akut DT-röntgen för att utesluta propp eller blödning, säger Anna Ekesbo Freisinger.

Riskfaktorer för stroke hos barn

I Svenska Barnriksstrokeregistret har man identifierat 55 olika riskfaktorer för stroke hos barn. Av de barn som registrerats år 2016–2021 har knappt 80 procent minst en riskfaktor och 40 procent fler än en.

– I huvudsak innebär detta att vi kan förstå anledningen till stroken, men det är svårt med förebyggande åtgärder när det gäller barn, säger Anna Ekesbo Freisinger.

Riskfaktorer för ischemisk stroke hos barn

För att kunna minska risken för att barnet får en ny stroke är det viktigt med en grundlig utredning av orsaken. Ischemisk stroke beror i cirka 30 procent av fallen på en medfödd hjärtsjukdom.

– Det är inte alltid man känner till hjärtsjukdomen innan barnet får en stroke.

Även infektioner som maginfluensa, övre luftvägsinfektion, blodförgiftning eller vattkoppsinfektion kan ge en kärlpåverkan och orsaka hjärninfarkt. Andra vanliga riskfaktorer är

• trauma mot huvudet, ökad risk upp till 2 veckor efter trauma
• ökad proppbenägenhet
• kronisk sjukdom (till exempel cancer)
• järnbristanemi eller sicklecellanemi
• syndrom (till exempel Downs eller Ehlers Danlos)
• moyamoya (fortskridande sjukdom)
• läkemedel och droger

Riskfaktorer för hemorragisk stroke hos barn

Det finns en rad riskfaktorer som kan leda till en blödningsstroke. Hos mer än hälften beror blödningarna på defekter i kärlen, som AVM (arteriovenös kärlmissbildning), kavernom (hallonformat abnormt blodkärl) eller aneurysm (artärbråck). En annan riskfaktor är en avvikelse i blodet som leder till ökad blödningsbenägenhet. Leversjukdom, leukemi, hjärntumör, läkemedel och droger kan också vara orsaker till blödningsstroke.

AVM kan behandlas genom att kärlet ”klistras” igen, opereras eller hanteras med gammastrålning. Vilken metod som används beror på var skadan sitter. Ibland används en kombination av metoderna.

Behandling vid stroke

Den akuta vården på sjukhuset syftar till att minska skadan och skapa förutsättningar för optimal läkning. Vid hjärninfarkt ges ofta propplösande medicin, trombyl, för att stoppa utvecklingen och minska risken för en ny stroke. Ibland behandlas barnet även med kortison eller antiviral behandling mot vattkoppor. Efter den akuta behandlingen tar rehabiliteringen vid med besök hos yrkesgrupper som fysioterapeut, kurator, arbetsterapeut, ögonläkare och logoped.

Under en stroke förstörs nervceller varje minut. En snabb behandling är därför avgörande för prognosen. Ju kortare tid mellan symtom och behandling, desto bättre blir prognosen. Åldern vid insjuknandet har också betydelse. Det är något sämre prognos för yngre barn.

– Storleken på hjärninfarkten och blödningen och eventuell hjärnsvullnad är andra faktorer som påverkar, säger Anna Ekesbo Freisinger.

Risken för återinsjuknande i hjärninfarkt minskar efter ett år. Störst är risken om kärlförändringen finns kvar. Vid blödningsstroke är risken störst under det första halvåret.

Vanliga resttillstånd

Det är vanligt med resttillstånd efter en stroke hos barn. Uppemot 85 procent får permanenta funktionsnedsättningar. Den motoriska funktionen är nedsatt hos 65 till 70 procent efter en stroke. Mellan 25 och 50 procent drabbas av epilepsi.

Tal, språk och kognition påverkas ofta. Synfältet kan drabbas av defekter.

– Beteendeavvikelser som koncentrationssvårigheter, ängslan, depression, apati och personlighetsförändringar är också vanliga, säger Anna Ekesbo Freisinger.

Data från Barnriksstrokeregistret visar att fler än 70 procent beskriver hjärntrötthet ett år efter stroke. Många har minnes- och uppmärksamhetssvårigheter, även om det allmänna välbefinnandet i de flesta fall beskrivs som gott.

– En stor andel rapporterar i fritextssvar att de hade önskat mer information om stroke under det akuta vårdskedet. Detta behöver vi bli bättre på, säger Anna Ekesbo Freisinger.

Det är svårt att göra studier på barn med stroke. Främsta skälet är att det handlar om så få individer i Sverige. Landets olika centrum försöker därför att samarbeta och dela erfarenheter för att förbättra behandlingen.

– Riskfaktorerna hos vuxna är väl studerade och möjliga att påverka, men hos barn är det helt annorlunda. 50–60 procent av barnen som insjuknar i stroke var tidigare helt friska, säger Anna Ekesbo Freisinger.