”Någon sätter ord på det jag inte ens visste att jag känner” Berättelser om att bli förälder till ett annorlunda barn

Cecilia Stocks

2016

Att bli förälder till ett barn med funktionsnedsättning innehåller ett antal utmaningar. Författaren har under ett antal år lett grupper för föräldrar vars barn nyligen fått en sällsynt diagnos.

Att bli förälder är att forma en ny identitet. Att i vår tid skapa sig en identitet som förälder tycks vara en uppgift med många bottnar. Dagens föräldrar har många olika bilder av föräldraskap att förhålla sig till, tex tidigare generationers idéer, expertråd och diskussioner i olika sociala medier.

Att bli förälder till ett barn med funktionsnedsättning blir att forma en identitet som förälder i en värld för barn med särskilda behov. När man får ett barn med funktionsnedsättning blir man dessutom beroende av ett system med sjukvård och övriga samhällsaktörer. Systemet uppfattas ofta som oklart organiserat och svårt att hitta rätt i.  

Föräldrar har nytta av att dela erfarenheter.  Att möta andra minskar känslan av ensamhet i livssituationen och stärker hoppet.

Flera skriver i utvärderingar efter föräldragrupperna att de upplever att de inte är ensamma i sin situation och att mötet med de andra föräldrarna ger en känsla av samhörighet och gemenskap.

Vi är inte ensamma om att vara ensamma. Även om ingen av de andra deltagarna hade samma diagnos som vårt barn, var det fler som var "ensamma" om diagnosen.

 

Känna samhörighet, höra andras tankar…

Att slippa känna sig så ensam i sin nya märkliga roll.

För att forma sin identitet som förälder behöver man känna igen sig i andras berättelser. Man har nytta av de referensramar mötet med andra i liknande situation erbjuder.

Uppsats, Grundläggande Psykoterapiutbildning, Göteborgs Centrum för Kompetensutveckling, pdf öppnas i nytt fönster